Bakgrund for prosjektet

Våra regioner i Inre Skandinavien behöver drivna entreprenörer som skapar fler och starkare företag. Trots detta var det färre än tidigare som startade företag i Värmland och Dalarna under 2013[1] och hela programområdet visar på en nedåtgående trend i antalet nya företag[2]. För att våga ta steget till eget så måste man få chansen att träna upp sina entreprenöriella förmågor, ta sig utanför sin komfortzon och ta till sig nya intryck och infallsvinklar.

Det lokala, regionala, nationella och gränsöverskridande samarbetet mellan Sverige och Norge behöver stärkas upp för att stimulera det interregionala entreprenörskapsarbetet. Gränsen utgör idag en barriär för utbyte och marknadsmöjligheter. Eleverna, det vill säga framtidens företagare och anställda, ska se samarbete över landsgränsen som ett naturligt arbetssätt i framtiden och för att de ska kunna göra det behöver tröskeln till handel över gränsen sänkas. Mötet mellan skola och näringsliv från båda länderna ger de etablerade företagarna en större chans att tidigt komma i kontakt med sina potentiellt blivande medarbetare samtidigt som det ger eleverna en mer nyanserad bild av regionens utbud och möjligheter inför sitt framtida yrkesliv.

Ung Företagsamhet har sedan starten 1980, liksom Ungt Entreprenørskap sedan starten 1997, arbetat aktivt för att förena skola och näringsliv just eftersom vi vet att de kontakter som odlas däremellan har stor påverkan på ungdomarnas fortsatta bana. Alla elever som startar ett UB/UF-företag måste till exempel ha minst en mentor/rådgivare från näringslivet eller det offentliga. Vi ser också att de elever som har haft en eller flera mentorer/rådgivare som de har haft regelbunden kontakt med under UB/UF-året får ett mer lärorikt läsår och ett mer omfattande kontaktnät med sig när de sen går vidare ut i arbetslivet.

Av genomförda forskarrapporter vet vi att Ung Företagsamhets arbete ger resultat[3]. När elever som drivit UF-företag jämförts med de elever som inte drivit UF-företag så ser vi att UF-alumnerna:

- har ca 20 % högre sannolikhet att starta företag innan de fyllt 30 år

- har ca 20 % högre omsättning i sina aktiebolag och ca 6 % högre omsättning i sina Enskilda firmor/Handelsbolag

- har ca 3 % längre livslängd på sina företag

- har drygt 12 % högre medelinkomst

- har drygt 20 % lägre sannolikhet att vara arbetslösa

- har 44 % högre sannolikhet att inneha chefspositioner

Men vi vet också att det finns ett glapp mellan UB/UF-företagare och lokalt näringsliv. Detta manifesteras genom att alltför många UB/UF-företagare inte får den nödvändiga sparringen och erfarenhetsutbyte med yrkeserfarna som de potentiellt skulle. Många elever söker sig inte till "rätt" mentor/rådgivare, ofta på grund av att de inte vet vart de ska vända sig och vad de ska rådfråga om. Ett problem är att skola och lärare ofta saknar tid och kunskap för att motverka detta. Detta får till följd att individens praktiska träning i entreprenörskap inte får maximal effekt. För att våra regioner ska klara av att möta de här och andra utmaningar är det viktigt att vi förbättrar nätverkandet mellan yrkeserfarna i näringslivet och våra unga företagare på vidaregående/gymnasiet. Med ett ökat engagemang och deltagande från näringslivet ökar effekterna av de offentligt satsade medlen.

Med projektet "Gränslöst entreprenörskap" ämnar vi att utveckla ett system för att kunna sammanföra UB/UF-eleverna med befintliga nätverk där de kan möta näringslivet. En pilotomgång med dessa, så kallade Advisory camps, utfördes tillsammans med Handelskammaren i Värmland hösten 2014 och metoden ska nu utvecklas och implementeras i Dalarna, Hedmark och Akershus.

Geografiskt ligger Hedmark, Akershus, Värmland och Dalarna mycket nära varandra i gräns- och handelsområdet Norge-Sverige men trots det är handeln mellan norska UB-företag och svenska UF-företag i det närmaste obefintlig. UB/UF-företagarna importerar varor från Asien men missar ofta helt möjligheten till samarbete med sina skandinaviska grannar. En av de största orsakerna är att det känns alltför svårt att handla över den norsk-svenska gränsen. Det är idag inte bara UB/UF-företagen som har dessa problem utan även vanliga företag och organisationer tycker att det är besvärligt och att reglerna är snåriga. Enligt en undersökning gjord i det nyligen genomförda Interreg-projektet "Gränshinder för näringslivet" så finns det fortfarande många upplevda hinder för handel över den norsk-svenska gränsen även hos de etablerade företagen[4]. I undersökningen pekar de svarande på kunskapsbrister inom moms, tull och regelverk ut som centrala problem och som områden där mer rådgivning vore önskvärt[5]. Ju tidigare sådana grundkunskaper kommer in desto mindre upplevs de som hinder för fortsatt gränshandel. Det är därför en utmaning för oss att inspirera och få eleverna att redan under utbildningen inse nyttan och värdet som gränsöverskridande samarbeten skulle innebära.

I nuläget försvårar kunskapsbristen inom just de här områdena gränshandeln även när det gäller UB/UF-företagen då vare sig elever, lärare, mentorer/rådgivare eller medarbetare inom organisationerna Ungt Entreprenørskap och Ung Företagsamhet har tillräcklig inblick i regelverket kring gränshandel mellan Norge och Sverige. Det finns information att tillgå men i nuläget är den splittrad på flera olika kanaler och det blir då en onödig barriär som de unga entreprenörerna måste ta sig över för att leta upp den. Därför vill vi samla den mest relevanta informationen i en och samma utbildning samt enklare manualer, anpassade för just våra målgrupper. Eftersom handeln i området är oerhört viktig för hela regionens tillväxt så är det extra angeläget att redan under utbildningen av framtidens entreprenörer öka kunskapen kring de här frågorna. Därmed kan vi röja undan de största gränshindren genast från start. Utbildning av de unga entreprenörerna i gränshandelsfrågor är en investering för framtiden som på sikt kan öka det skandinaviska handelsutbytet.

Entreprenörskap innefattar många saker och det är inte enbart skolans uppgift att ta fram drivkraften hos regionens ungdomar. Det är en lång process att lära sig våga, tänka själv och ta egna initiativ. Vi tror att vi får mer drivkraftiga unga som har större chans att lyckas senare i livet om vi hjälps åt att ta fram deras egen motivation. Där har näringslivet, kommuner och ideella krafter en gemensam uppgift.